Det var en av mina vänner som tyckte att det blivit en blogg "grej" med att skriva om hur man är missnöjd med sig själv eller hur jobbigt livet är. Lite som att säga "tyck synd om mig".
Men jag vet inte om jag håller med om det. Allting beror på hur man skriver det, jag menar om man hela tiden i inlägg efter inlägg måste påminna läsarna om att man mår dåligt så är det väll en sak. Men att skriva av sig och bara berätta att idag har jag en dålig dag osv det tycker jag inte är något fel.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag skriver inte på denna blogg för att jag ska bli någon stor bloggerska och ha en massa läsare och besökare. Jag skriver för min egen skull.
Så idag berättar jag om hur jag mår.
Tidigare i veckan så fick jag reda på att en i min familj har fått dåliga svar på sina blodprover. Ett tungt besked som man bara hoppas på det bästa. Visst man ska inte grubbla osv, men jag gör det då jag tror alltid det värsta för att sen förhoppningsvis få goda nyheter.
Det är otroligt känslomässigt med hästarna just nu, som sagt allt går super bra med ridning och träning. Det är något annat som är där och nyper mig.
Inatt försvann min sambo, det var oväder som ni alla vet. Han ringde och sa att han skulle va hemma från jobbet vid 12 på natten, när jag vaknar strax efter halv 1 så är han inte hemma, får ej tag på honom på sin privata mobil eller jobb mobil. Båda är avstängda. Så med paniken och oron gick jag runt i huset. Tittade på serier för att tänka på annat. Klockan blev 3. Han ringer upp tillslut och berättar att han kört av vägen med lastbilen i ovädret, men att allting gått bra nu skulle han va hemma inom 45 minuter. När jag då kunde slappna av så somnade jag och vaknade vid 4. Han var fortfarande inte hemma. Jag tittade på serier igen tills klockan var halv 5. Fick återigen inte tag på honom. Tillslut kom han hem 5 över 5 till en rödgråten Emelie som precis skulle ringa efter hjälp.
Idag är allt en dimma, man går runt och tänker hemska tankar om vad som kunde ha hänt och börjar tänka på allt annat som man går och grubblar över. Sen blir det inte bättre av att det har snöat 25-30 cm här i Junkboda så att ens försöka rida idag blir ett äventyr....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar