Zimone var en äldre dam som jag började rida sensommaren 2008. Hon var otroligt utbildad och det var hon som fick mig att börja bli mer dressyrintresserad. Hon var svår till en början, med mycket power och svårt att ta halvhalter. Hon hoppade som en gud med VÄLDIGT mycket fart och tvekade aldrig.
Hon var så otroligt mysig och trevlig dam som gav mig mycket rutin och min start på dressyrsatsningen. Hon är även mamma till en av dom ston som har tävlat i dem högre klasserna i umeå.
Zimone hade som alla dem flesta ston sin egna personlighet som gjorde att hon stod ut. Tex vissa dagar skulle hon inte bli hämtad i hagen, hon "lekte" och älskade att springa och bocka i hagen. Hon kunde absolut inte skritta på hemvägen och galopperade man hemåt så ville hon gärna fortsätta än att sakta av. En otroligt glad tjej!
Red henne 1 år innan jag köpte Bavvan. Tänker på hennes ägare idag, och jag kommer alltid vara evigt tacksam över det året jag fick med Zimone. Så tack V och tack Zimone. Vila i frid nu hjärtat!
Jag och Zimone på vår första tävling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar