Sidor

måndag 7 november 2011

Longering

Jag har skrivit tidigare om att jag skulle vilja longera eller tömköra 1 gång i veckan. Men efter att jag hade skrivit de så började jag tänka lite. Longering är ett super bra sätt att lösgöra och se hur hästen rör sig. Kan även vara ett sätt att motionera hästen ifall man känner att man har ont om tid.

Jag själv tycker att de funkar bra att göra de ca 1gång i månaden. De är som lagomt för mig och mina hästar. Jag va bara nyfiken på vad man egentligen säger om longering inom hästvärlden.

Hittade då detta :

Longering betyder att låta en häst löpa i lina. Man använder longering dels vid hästens sadeltämjning och grundläggande utbildning, dels för att gymnastisera hästar som av en eller annan anledning inte bör ridas, dels vid ryttarens utbildning i så kallad balansridning och voltige. Longering kan användas för att lösgöra hästen före ridpasset och för att förbättra hästens form och muskelsättning. Hästens löpande i lina måste ske på ett riktigt sätt med kunskap och omtanke så att hästens ben och ledgångar inte tar skada. Viktigt att tänka på är att helst inte hålla på mer än 20 minuter, MAX 30 minuter, ca 2 ggr i månaden. Vissa veterinärer tycker inte man ska longera alls, då det anser att det sliter för mycket på hästens leder

Hur ser ni på longering?

En bra början på veckan

Idag har en tjej varit och provridit Bavvan. Dom båda skötte sig exemplarisk och på söndag ska hon rida henne igen. Känns super härligt att få ha lite hjälp under veckorna. Hur mycket jag än älskar att vara i stallet och rida, har man lite ångest över att man har ett liv utanför stallet också som man har gått in helhjärtat för och som de är nu är de lite för lite tid till de.
Men nu kommer de bli någon dag med mindre jobb i stallet så då kommer jag att kunna hinna med mer.

De här med medryttare är ju svårt.
Men de känns bra när man hittar personer som rider ens häst bra, mjukt och hästen trivs tillsammans med personen.

Jag hade bestämt mig tidigare att inte ha någon. Men då en 3e häst är på g så är de inte mer än rätt att Bavvan ska få en extra hand så hon får fortsätta gå :)

Har ni medryttare på era hästar? Tycker ni de är svårt att hitta medryttare?

Veckan har fortsatt vara kanon! Fick ett mail till om en tjej som hade en super fin 5 åring. Jag ska berätta mer om vad jag har för planer med min framtida foderhäst i ett annat inlägg.

Jag saknar sommaren!

lördag 5 november 2011

Du är en ambitiös ryttare

Igårkväll hade vi ett av våra kompispar Ida och lillen, Ida är hon som jag började träna för i sommar.
En duktig tjej som förstod vad jag behövde på träningarna och vi hittade väldigt bra knappar. Bavvan har aldrig varit så fin som hon va i sommar. Men att de inte funkar ändå på tävling är bara Bavvan som kan svara på. Men ida och jag pratade lite om min och bavvans framgång och motgång.

Jag berättade att jag tycker de är tråkigt då jag har tränat regelbundet i 2½ år jag har fått känn av vad som är fel och måste förbättras jag har prövat olika sorters träning men de har fortfarande inte gått.

Då sa ida, att träningarna har ju gått skit bra. Och att på tävling kan de va så att hon inte räcker till när man kommer till dom regionala klasserna. De är hårdare bedömning och domarna vill se mer.
För i LC och LB så går hon ju bra. Där får vi ju över godkänd varenda gång.

Då fick jag höra något som inte många har sagt till mig. "Emelie, du är en otroligt ambitiös ryttare"
Skönt att fler ser de än jag själv. Jag har så mycket vilja, men har inte verktygen att använda dom.

fredag 4 november 2011

Den 9e November

De är dagen som jag väntar med spänning på. Då ska hästen nämligen bokas för veterinärbesiktning.
Vi har pratat regelbundet och har fått en bra kontakt jag och ägaren.
Har gått igenom utrustning som ska skickas med. Har även fått tag i en tjej som ska komma och pröva Bavvan. Så vi får se om de klickar. Ifall de klickar så kommer Bavvan att gå som läromästare till denna tjej.

De kanske är svårt att förstå varför jag vill ha kvar Bavvan. Men de är hjärtat, hon har en sån personlighet och kemi till den personen hon väljer att fästa sig vid. Trots att hon inte går bra inne på banorna så betyder inte de att hennes avkomma behöver bli så... ja jag har nog bestämt mig för att betäcka. Men de är mycket kvar som jag ska kolla upp och verkligen tänka igenom fler gånger innan jag sätter igång.

Hästen har iallafall varit hos denna tränare där hon har konstaterat att han kan gå St. George :)

http://www.sinnerstad.se/

måndag 31 oktober 2011

Berättelsen om mig

Jag föddes den 17 november 1989. Jag bodde mina första 10 år med min mamma och pappa i ett hus som pappa bygde tillsammans med min farfar i en liten by som ligger ca 1.5 mil söder om Umeå vid namn Ansmark. Jag va häst intresserad redan som liten, började på ridlekis på gamla k4, red där varje söndag från att jag va 5 till att jag va 6 år.

Sen våren av året jag skulle fylla 7 så flyttade ett ungt par granne med oss. Camilla Åhlander och Magnus. Camilla hade en egen häst som hette Fire bird och jobbade som ridlärare på SURF. Dom hade sommarhästar precis bredvid våran gård. Där jag va varje dag och tjuv gick in till dom och stod och klappade dom på dagarna. Den sommaren så pratade pappa och Camilla ihop sig om att jag skulle börja på ridskolan till hösten. Sagt och gjort. Jag började rida där hösten jag skulle fylla 7 och har aldrig lämnat klubben sen dess.

Under den tiden så har många hästar och händelser passerat mitt liv på gott och ont.
Jag har aldrig fått en egen häst av min mamma eller pappa. Jag fick alltid höra att de va en dyr sport och hur bortskämd man va över att få rida enligt pappa. Fast egenltigen så va han glad att jag fokuserade på de istället för att va på stan och ränna hela tiden.
Men när jag skulle fylla 9 år, så ville min mamma köpa en ponny till mig. En ponny som jag skulle lära mig saker av. Så vi hittade en ponny i byn, Hon hette Ninja T. Var en vit super duktig hopp-ponny som min barndomskompis syster ägde men skulle köpa en annan.
Dem hade hunnit berätta överraskningen för mig och vi skulle ringa och bestämma tid för provridning.

Ninja T

Men bara några dagar senare kom mamma med bombnedslaget att hon varit otrogen och de blev inget ponny köp. Vi packade våra saker och flyttade från mitt barndomshem till ett hus i en annan by där vi skulle börja om. Men mamma kunde inte hålla sig borta och bestämde sig för att flytta från oss och bo i en ny familj. Har alltid tänkt på hur de skulle ha sett ut om jag fick Ninja när jag va liten, hur duktig man hade varit idag, hade jag hoppat eller dressyrat? Att vara så nära sin stora dröm och sen inte få de, de va hjärtkrossande.

Så efter en jobbig flytt och en helt ny familj att lära känna så blev de mycket känslor och en jobbig tid för mig. Jag valde att bo hos min pappa vilket jag idag är väldigt glad över. Alla känslor och tankar man hade som liten valde jag att stöta bort och vara med hästarna istället där man inte behövde tänka på något annat. Hästarna fick mig att känna mig trygg, dom gjorde en aldrig besviken.

Efter ca första året i den nya familjen började alkohol problemen hos mamma och hennes nya. Pappa va sträng men snäll. Han va väldigt hård med pengar så jag valde att börja jobba redan vid 12 års ålder i stallet där jag jobbade 7-4 lördag söndag för en super dålig lön. Men pengar som gjorde att jag kunde göra vad jag ville för.

Då de blev jobbigt hos min mamma så fick jag även chansen att börja rida en shetlandsponny, en c ponny och en stor häst. Deras ägare hette Ewa. Hon va min räddande ängel. Hon gav mig chansen att göra något av min ridning och gav mig en extra mamma som va helt underbar. Jag red 5 till 7 dagar i veckan. Tränade och blev duktigare. Men då jag hade en pappa som inte förstod kostnaden av hästar eller varför man skulle träna så betalada jag allting själv. Vilket ledde till att de inte blev så ofta som man hade velat eller behövt.

Loppan de fina halvblodstoet som lärde mig allt. Hon va född 1991 och va utbildad svår dressyr och hoppade LB/LA. vi tävlade upp till 1m, LB dressyr och detta va en dam som inte gillade dressyrstaket eller som inte hoppade av sig själv. Jag kämpade varje gång med att få henne över hindrena. Hon hoppade inte med många. Men jag visade att hon kunde hoppa, så vi hoppade 1.20 på träningar. och vi kom runt på hopptävlingarna. Dressyr banan likaså. Hon kördes även och va super fin i alla situationer man kunde tänka sig. Men de kom en dag då hon inte höll längre, en dag då hon blev triangelmärkt och vi va 3 stycken medryttare. Jag gjorde mitt val att inte va med i bilden längre. De hade tagit stop för oss. Men jag är oerhört tacksam över dom 7 underbara åren jag fick tillsammans med Loppan.




När jag va 16 år så slutade jag åka till min mamma. For endast dit när hennes sambo jobbade.
Jag va less på livet, bråket, alkoholen, hur jag behandlades.
Jag är ofta avundsjuk på er som fått era hästar, fått era träningar eran erfarehet och kunskap på hästryggen. Vi har ridit lika längre me ni är så långt före mig. Oj vad man har gråtit över att inte va duktigare än man är. Jag köpte min häst själv, jag far på träning och vet att bensinen är mina pengar, träningen är mina pengar, de är inte alltid lätt. Men förhoppningsvis så blir jag starkare av allt jag har upplevt. Men som de känns ganska ofta, så är man nära ett utbrott om varför de blev som de blev, varför de känns som att man inte va tillräcklig för ens mamma. Ha 2 föräldrar som inte vet ett skit om mitt intresse för att dom läger inte ner energin om att veta eller följa med för att lära sig.

Hyresgäster?

Idag blev de bara halvdag på jobbet. Veterinären kommer och vaccinera Bavvan idag och sen kommer de även ett par som vill kolla på stallet. Jag har ju beslutat mig för att bygga 4 boxar istället för 3.
Anledningen är att då har jag en extra om Bavvan blir mamma eller om jag vill hyra ut i några år. Så de känns bra att man bygger och har möjligheter.

Men de här med hyresgäster tycker jag ska bli intressant, de är mitt stall mina regler och de ska bli kul att se hur jag fixar de då jag har varit så negativ till att hyra in sig hos andra.
Jag tycker de är hur skönt som helst att ta hand om stallet själv. Att jag inte kan ta sovmorgon på helgerna längre stör mig inte. Man har hela dagen på sig att göra vettiga saker. De handlar ändå om att växa upp känner jag när man har hästarna på gården. Jag älskar känslan att gå ut på morgon, ha med sig hunden fixa stallet och sen ta en promenad med vovven. Allt i ett liksom! Sen gå in äta frukost, lägga sig på soffan och se nå avsnitt av någon serie tills simon vaknar.
Oj kom av mig litegranna..

Jag har iallafall tänkt att skriva ett kontrakt, där de står att man har 2 månaders uppsägningstid. Man behöver inte vara i stallet efter en viss tid. Skriva vad som ingår, och även att skriva att jag kan bryta kontraktet om vissa regler inte följs eller att de uppstår något som gör att dom inte kan vara kvar men att dom får en viss tid på sig att flytta. För vem vet, du kanske står där och har inte fått in hyran, eller att saker försvinner från stallet. Kommer säkert skriva en hel del annat också. De är alltid för och nackdelar med att ha hyresgäster, men för mig är de bra att få in en liten extra slant varje månad. Funkar de inte så funkar de inte. Jag kommer inte gå back om jag inte hyr ut den 4e boxen.

Har ni hyresgäster i era stall och vad står de i era kontrakt? Skulle behöva lite tips :)