Under kvällen på tisdagen så bestämde jag mig för att motionera B och O. Med så lite energi som jag hade i kroppen ville jag ändå sätta deras behov före mina egna. Men visste att jag inte skulle orka rida 2 pass 2 hästar. Så jag sadlade Oscar tog på Bavvan reflexer och sen begav vi oss ut alla 3. Med Bavvan som våran handhäst. Bavvan blir lite ivrig ibland och vill komma före Oscar vilket gör att han blir lite irriterad, men som den gentlemannen han är så la han öronen lite bakåt och bara fortsatte. Så fick korrigera och använda samma ord hela tiden för att hon ska förstå vad jag menar och vars jag vill att hon ska gå.
Blev ett väldigt bra runda runt byn 35 minuter och mycket trav. Hästarna var så nöjda och glada när dom kom tillbaka. Matte likaså!
Igår mådde jag pyton, kroppen är fortfarande inte hundra sen magsjukan så hade egentligen inte orken att rida men kände att "ta dig i kragen i Emelie" det finns dom som har det värre..
Så jag gjorde klar Oscar för en tur i kylan sent igår kväll. Han var på gasen men otroligt fin. Nu rider vi alltid från gården vare sig det är mörkt eller ljust ute. Jag är så lycklig över att jag har klarat det!
Idag blir det att fixa ännu mer i stallet, rida både B och O. Invänta Walle och sen sova för att imorgon ska jag premiär sitta på honom och skritta en tur tillsammans med Cia som lånar Bavaria.
Idag jobbade jag min första dag sen magsjukan.. HELT slut är vad jag är. Håller på att städa för fullt i stallet men det blir många pauser, min kropp är inte riktigt full med energi än. Men det var roligt att träffa arbetskamraterna och få fula sig och vara så där galna som vi är när vi jobbar.
Har även idag hämtat ut mitt paket från Hööks. Förra veckan hämtade jag ett paket från Börjes. Från Börjes sortiment blev det 2 schabrak. Ett svart med röd kant och ett vitt med svart/guld kant. Nummer lapp till tävling, läder fett, hästvårds produkter och en skit snygg vinterjacka. Bild på den kommer, I love it!
Från Hööks blev det, grimma, damasker, nytt träns, reflexer, hösegel till transporten, nya transportskydd. Lite smått och gott. När Walle är på plats blir det att pröva täcken, tur man har alla storlekar från 135 till 165 här hemma. Sen när det är klart blir det att beställa täcken åt gubben. Men tills dess får han låna av B och O. Jag har alltid minst 2 uppsättningar av varje årstidstäcke. Tex 2 regntäcken så det finns ombyte, 2 vintertäcken där ett är för mildare dagar och ett med hals och tjockt foder för dom kalla dagarna.
Har oändligt med svett täcken (trodde jag) nu när jag håller på att städa i sadelkammaren märkte jag att det var dags att slänga en del med hål och dom som är slitna. Så det blir att köpa in fler av dem med.
Fick ett fint mms imorse. Walle som stod så fint uppställd på en gårdsplan i Göteborg. Just innan han skulle kliva på transporten igen för att fortsätta sin resa till mig.
Under helgen drabbades jag och min sambo av magsjuka, något jag har fått vara utan i 10 år.. dem värsta 14 timmarna i mitt liv hade jag under söndagen. Har varit helt slut efter det och därför har hästarna fått vila söndag och måndag, eller Bavvan reds i söndags av Linnea. Men Oscar har fått 2 dagars vila, ska ge mig ett försök att rida ikväll, energin är inte tillbaka om man säger så. Hade dock tänkt pröva jobba imorgon så.
Nu är det klart iaf med transporten på riktigt. På torsdag kommer "Walle". Det är med fjärrilar i magen jag tänker på allt. Hur kommer det att bli, kommer det gå bra, kommer han att vara den jag och alla andra hoppas på. Jag får se helt enkelt. Jag hoppas verkligen!
Oscar har fått sig en köpare så nu är det inte långt bort tills han åker, vilket gör ont och är skrämmande. Han har varit min trygghet och min lärare i över 1 år. Vi har verkligen gått från noll till att rida svårare rörelser, piffat och puffat, har fått glänsa på tävlingsbanorna tillsammans. Har haft en riktigt god vän här hemma med så mycket kärlek och tillit. En tillit som en dag försvann och vi stod på noll med att rida ut själva. Något jag en stund gav upp med..men sen tog jag tag i det och gav inte upp. Kämpade och kämpade och nu litar han på mig igen till 100 %. Det året som har gått tillsammans med Oscar har varit det största i mitt liv och det bästa för min ridning. Nu hoppas jag att jag har funnit en häst som kan ta mig vidare, även om Oscar kan det så står fortfarande problemet kvar att min plånbok är för tunn för att jag ska kunna stå som ägare åt honom nu..
Alla hjärtans dag idag. Har fått en super god middag av Simon och en härlig chocklad ask med hjärtan. Köpte en jätte snygg skjorta till honom. Finns det något roligare än att köpta kläder till killar? I love it!
Har lite uppdateringar kring Walle han som skulle ha kommit idag. Ja ni läste rätt "skulle"..
Får vänta en vecka till då det blivit en massa strul återigen med transporten. Har bokat honom i ett bolag som skulle hämta honom och när jag ringde för att få det bekräftat att dom körde den vägen så bokade jag en plats. Sent på måndag kväll får jag ett samtal "vi vill att du får hästen till en annan stad".. vilket inte går då min förmedlare bara har en övernattningsbox i just den staden som jag kollade upp att dom faktiskt körde till..
Så lite irriterande är det. Men vad ska man göra..
Förutom det så känns allt mer peppande. Oscar är super trevlig nu och har en väldigt positiv inställning till att ridas ut, vilket är en stor lättnad! Bavvan ska fortsättas hoppa på söndagar så mycket som möjligt, så på söndag då dressyrträningen är inställd så blir det att åka med Bavvis och hoppeliskutta :)
Gick in på en av mina vänners blogg och såg detta..
Vem är din förebild? - Emelie Sandström är grym Man kan tro att jag är med barn (Men är verkligen inte det) men jag gråter till allt just nu. Blir så rörd av små saker och det här en större anledning men oj vad rörd jag blir! Tack!
Igår kväll var det återigen dags för mina dressyr grupper att träna. Som varje måndag har jag 8 elever, 2 grupper med tjejer och deras egna ponnysar som vill ut och tävla och utvecklas.
Innan träningarna började har jag alltid 2 lektioner på ridskolan. Den sista gruppen är tjejer som vill mycken men behöver lite mer grund i att rida hästen i lydnad. Riktiga hopptjejer är det som vill hoppa höga hinder och svänga snabbt. Men som tyvärr ibland tappar kontrollen på hästarna. Så vi jobbar med grunden, för att sen kunna ta med oss allt från dressyren till hoppningen. På bara 3 lektioner så red tjejerna så grymt bra igår. Det var verkligen roligt att se! Jag blir stolt som ridlärare att se att den planen man har funkar och att det går framåt.
Mina dressyrelever senare på kvällen rider bättre och bättre. Dom ger aldrig upp och är otroligt ödmjuka och tar in allt man säger för att sen göra allt för att lyckas. Igår pratade vi en del om att förbereda hästen för all sorts ridning så som tävling och träning. Att man ska tävla för sin egen skull och inte gå in för att vinna utan man ska ha roligt och sträva efter att förbättra sitt resultat för varje gång. Sen om en rosett ges är det ett plus i kanten. Att stå som tränare är det bästa jag vet, jag älskar att få utbilda dom och lära dom känna känslan när allting stämmer.
Inom varje sport så som fotboll, hockey eller ridning. Har alla förebilder. När man var yngre sa man alltid att Malin Baryard var ens idol. Man skulle bli som hon en dag. Men konstigt nog har jag inte en förebild inom ridningen på det sättet. Visst om jag ser Patrik Kittel så självklart tänker jag att "så vill jag också rida" Jag vill bli så duktig osv vem skulle inte det om man ser detta?
Men ärligt talat så är det en helt annan person som jag ser upp till och vill bli lika kunskapsrik och främst en lika bra tränare. Erica. Direkt jag har några funderingar, behöver råd om en elev eller mig själv så ringer jag henne för att rådfråga och lägger fram mina lösningar till henne för att höra om jag är på rätt spår. Visst då kan många av er tänka, "va inte rädd för att gå efter din magkänsla" Det håller jag med om. MEN vi jobbar med dessa vackra djur, som ska få rätt ridning, rätt träning, rätt balans. Allting ska vara rätt tillsammans med ryttaren och göra det så bra för dem tillsammans som ett ekipage att om jag då står och lär ut något som inte är den bästa vägen att gå utan gör det svårare för mina elever så får jag hellre tips om hur jag kan lära eleverna att hitta den bästa ridningen på det bästa sättet och med dom bästa verktygen. Erica är för mig någon jag ser upp till. Hon är det bästa som har kunnat hända med min ridning, för den känslan jag har idag har hon och jag tagit fram. Själv klart finns det tränare som jag har haft under åren som har varit viktiga. Alla har sin plats för min kunskap idag. Tex Rebecka som har följt mig i flera år tillsammans med Bavvan o många år innan det. Hon har hjälpt mig så oerhört mycket och har lärt mig massor av henne som även blev en mycket god vän!
Jag ser mig själv idag som en god tränare men har mycket kvar att lära och vill lära mig mer för att en dag kunna vara en "riktig" tränare med licens och en dag få ett större namn så att min dröm kan börja byggas och bli på riktigt!
Helgen har gått och jag och Cia for iväg till RidsportGalan i Skellefteå. Det var en ovanlig gala, men det var väldigt trevligt att träffa alla mina gamla klubbkamrater. Man känner sig alltid välkommen och hemma igen! Många gånger saknar jag dom och den där glöden med att träna och att man peppar varandra till träning/tävling. Tar sig tid till att titta på varandras ritter och kan både ge beröm och lite tankar om vad som gick bättre o sämre under ritten. Även om jag trivs oerhört bra i Sikeå. Med alla människor elever och arbetskamrater och att jag har fått tagit mer ansvar och dom litar på mig och är glad för att jag finns på klubben så är alltid Surf hemma! Året 2012 då jag och Oscar kom in i säsongen kunde jag se mig och Oscar i ett annat ekipage. En tjej som är några år yngre än mig men med stor kunskap. Skaffade en smäcker valack på foder som också kallade sin nya vän för en riktig sportbil. Det här ekipaget fick gå hem med ett pris på galan som årets Dressyr Ekipage. Matilda och Maranello. Vilket i mina ögon var helt rätt. Även om dom andra nominerade tävlar på högre nivå och har mer rutin, kunskap så har Matilda fortfarande presterat och gått från noll till så mycket på bara lite mer än 1 ½ säsong.
Såna här ekipage med glöd, är något som gör att man blir mer taggad själv. Visst alla har inte samma förutsättningar. Men som jag brukar säga " Det blir vad du gör det till". Och det är verkligen det jag går efter. Denna vinter har varit katastrof för mig och min kropp. Inget jag egentligen har pratat om här, vilket jag kanske borde. Det har varit otroligt svårt att acceptera att min kropp inte fixar det jobb jag har. Att jobba med kroppen varje dag 8 timmar varenda dag sliter så oerhört. Under dessa snart 4 år har jag varit sjukskriven 3 gånger för problem med ryggen.. Jag har under denna vinter haft så oerhört problem med en smärta som sitter långt ned i ländryggen, något jag har kollat upp en gång, ett snett bäcken.. Men det blev ändå inte bättre.. Axlarna har börjat strejka och styrkan i min högerarm blir mindre och mindre. Att skotta snö 4-5 månader varenda dag med en spadjäkel kan ses som en bra träningsmetod. Visst man blir stark och muskler byggs. MEN det blir även sned belastning, hemska ryck under skottningen och när man kommer hem har man så ont att det inte går att rida. Så hästarna har gått på halvfart och det är bara mitt fel.
Jag längtar tills jag har ett nytt jobb, en kropp som inte har ont och en annan energi. För en sak är säker, det är inte roligt att vara 23 år men känna som att man hade en kropp som en 70 åring vissa dagar!
Igår kväll blev det ett super härligt pass på Oscar i ca 45 minuter. Han var oerhört pigg och skulle helst bara springa snabbare och snabbare. Men sen efter att ha kommit i gång o blivit varm fick vi mer kontakt med varandra och kunde komma till ett härligt arbete tillsammans. Han sköter sig så fint nu!
Tidigt i morse tog jag ut Oscar, red Bavvan och väntade sedan på att veterinären skulle komma och vaccinera dom. Det gick bra allting och han var förbluffad över Oscars storlek! "Han måste vara mäktig att rida, Ett trappsteg från himlen"
Nu ikväll är det tänkt att jag ska till stan och bowla lite med några av tjejerna. Men ser ut som att jag måste hålla mig hemma då lilla B inte ser lika pigg ut som hon gjorde i morse. Har pratat med veterinären som har gett mig råd och tips om hur ska jag övervaka henne ett tag. För att sen höra av mig om det skulle bli sämre.
Hon är otroligt känslig för vaccination. Som små barnen.