Sidor

måndag 21 september 2015

You need time to get the whole picture

Har under helgen med mitt korrigerade bäcken mest legat i soffan. Där tankarna snurrat och jag har pratat av mig med sambon om mina tankar och åsikter om livet.
Bara för att ventilera och inte ha allt inom sig. Ett stort plus med Andreas att han går att prata med. Man kan ventilera om allt. Även saker som ex hästar.. även om han inte är insatt i sporten så går det att prata med han då han tar sig tiden till att försöka förstå och hjälpa mig med mina funderingar.

På sista tiden ser jag mitt självporträtt rätt så klart. Och jag vet att allt som hände för nu snart exakt ett år sen, det behövde jag för att vara där jag är idag.
Själva delen att man blev lämnad är idag en självklarhet för mig att det inte var huvud problemet till mitt mående. Det var det som gjorde att bägaren rann över.

Under 15 års tid har jag flytt mitt mående, mina mardrömmar, mina skuggor i mitt liv. Alla är dom inte borta än men jag jobbar varenda dag med att dom ska bearbetas en efter en.
Den största delen som är min stora skugga och svårighet att ta igenom så klart min situation med min mamma. Som valde bort sitt eget barn och har under så många år gjort mig och min syster illa inombords med sitt beteende och mannen hon väljer att leva med. Min syster har haft "turen" att inte behövt leva tillsammans med dom och vara i mitten av allt, då hon är 15 år äldre än mig.
Men jag hade inte samma tur tyvärr. Vilket har jagat mig, alla känslor som man känner som barn.
All osäkerhet du tar med dig genom hela livet och aldrig får bearbeta. Vilket tar ut sin rätt senare.

Jag växte upp tidigt. Fick agera vuxen i tidig ålder. Jag minns inte riktigt mina glada dagar som barn hos min mamma eftersom dom dåliga tar över dom goda.

Men som sagt allting kommer ta sin tid, men jag kan idag som denna kväll säga att Fy vad stolt jag är över mig själv. Jag står med båda fötterna på jorden. Lever för mig själv och det som får mig att må bra.
När Andreas kom in i bilden lever jag inte för mig själv endast. Jag lever för oss. För att båda ska må bra och att förhållandet ska fungera. Vilket inte är några bekymmer alls. Men mer om de senare i ett annat inlägg :)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar