När man har haft hästar i sitt liv sen 6 års ålder så är man väldigt inbiten i hur man ska göra och hur allt ska vara. Man gör allt på rutin och jag skulle kunna säga att jag i alla fall är så pass inbiten i hur man alltid har gjort att det är svårt att se när det behövs göra en förändring.
Jag kom till en insikt igår och har väl egentligen funderat väldigt länge kring det här problemet och läst andras bloggar som har hästar med liknande problem. Det jag pratar om är att ha en häst som inte riktigt går att rida ut på ordentligt.
Jag har ALLTID med vilken häst jag än har ridit stått vid att man inte behöver en bana eller ridhus för att träna sin häst. Man ska kunna arbeta sina hästar på ett bra sätt ute och hästen ska kunna slappna av. Visst att dom kan spänna till för en sten eller så men att det är bara att mana på och fortsätta. Det är lättövertalade hästar.
Jag har varit så jäkla tjurig med Walle. Han är helt två olika individer på banan och ute i skogen. Det går inte ens att jämföra. Han är så rädd och spänd när man rider ensam att för mig känns det som att det tar mer skada än ger ett resultat. Han har självklart sina dagar då han är mer avslappnad och det går att rida honom ganska lösgjord både i alla gångarter. MEN är vi ute en timma så kanske det är 20 minuter max 30 som han är avslappnad och lösgjord. Och det är inte sista 20-30 min utan det är totalt genom hela passet. Alltså är han väldigt spänd och tycker det är jobbigt. Stannar gärna, kastar sig hemåt och backar när han inte vill gå förbi något som håller på att äta upp honom. Så här var det igår det var en av dom sämre gångerna vi har varit ute sen jag köpte honom faktiskt. Avslutade på banan bara för att vilja ha honom loss och lugn så jag tog en galopp i varje varv och fick det resultat jag var ute efter.
Så då slog det mig att jag kanske måste ändra åsikt och förstå att alla hästar trivs inte med att ridas ut. Speciellt ensam. Har funderat om varannan dags principen är något att fundera på. Att vi jobbar på banan ena dagen och joggar lugnt dagen efter i skogen där vi inte lägger så mycket press utan bara skrittar och har vi sällskap kan man jobba på ett annat sätt. Plus att har han en bra dag så kan man jobba honom i alla gångarter den dagen ute. Men som jag säger att det känns inte okej när han är så spänd och tycker verkligen inte att det är roligt vissa dagar. Jag vill verkligen inte sluta rida ut då jag inte tycker att en häst alltid ska gå på banan. Men när man har en häst som inte alls är trygg i den situationen vissa dagar så är banan ett bättre alternativ.
Klokt tycker jag, som har en häst som är hyfsat lik.
SvaraRaderaNär jag rider ut så är det endast för att joggas, känns det inte bra den dagen så blir det bara skritt, känns det bra blir det trav åxå, dock i en helt annan form än jag kräver av honom på banan, han får helt enkelt vara i sin comfortzone. Känns det helt sjukt bra då kan vi faktistk ta en galopp, men det är inte ofta vi galopperar ute. Det är inte värt det helt enkelt. Han blir så spänd så han slutar andas och hoppar från dike till dike. Sen jag ändrade uterittsupplägget så har våra uteritter blivit mkt mkt trevligare.
Alla hästar är ju olika, Okuma hatade ju att ridas ut med, medans vissa avskyr verkligen att traggla på banan, hade han(Okuma) fått bestämma hade han gått på banan typ 8 dagar i veckan lixom.
Han vart så jäkla sur om man red ut mer än en gång i veckan så det vart rent farligt för oss båda.
Visst det är inte optimalt att gå en massa på banan men man får ju variera, vissa dagar bara lugn jogg på banan, vissa kanske bara skritt, eller en promenad ut i skogen. En sak som faktistk funkade med Okuma det var att vara ute och springa med honom.
Vem vet när du sänker kraven på uteritterna så kanske det helt plötsligt bara börjar fungera igen. Mkt har blivit bättre för oss av att totalt dumpa kraven ute. När jag började så våra uteritter var endast i skritt i säkert 3 månader innan jag kände jag kunde lägga in lite jogg...
Lycka till och tänk på att det ska vara roligt för er båda :)
Jag tycker som Hanna att man måste anpassa situationen efter varje häst. Om man inte kan jobba dom ute kanske man kan jogga dom, eller i alla fall skritta /promenera. Och man kan ju göra passen på banan olika, lägga in hoppning och lättare pass så att det bara inte alltid är lika höga krav. För variation på något vis krävs nog för att behålla motivationen! Kör på det som känns bäst helt enkelt!
SvaraRadera