Framåt Framåt

Igår valde jag att utnyttja söndagens hoppträning. Ett dressyrpass på banan blev måndagens planering. Har tidigare upplevt att han är så oerhört mjuk o trevlig dagen efter man har hoppat. Vilket gjorde min planering mycket enklare.

Mitt fokus under passet låg på framåtbjudningen och galopparbetet. Red lätt ganska länge i traven och begärde tryck och framåtbjudning. Små upptagningar och direkt ur dom fram och mer tryck bakifrån. När han kändes framme och bra i handen gick vi in på diagonalerna för att jobba med skänkelvikning. Här tog det emot ganska fort och istället för att ibland lyssna på undan skänkeln så spände han till och låtsades bli rädd för något.  Red lätt igen och tog igenom det helamed understödjande för att få igenom sidorna och få han att vara undan mina skänklar. Detta funkade riktigt bra och efter skrittpausen så blev det galopp med lägningar på långsidan och upptag på kortsidorna. När båda galopperna kändes bra vände jag på diagonalen och red ett varv i varje sida i förvänd.

Jag hoppas vi är på rättväg och att när vi ska träna för tränare nästa gång så hoppas jag på att det kommer fram. Men självklart ser jag fram emot att få ännu mer verktyg för att jobba vidare.

Lite tidigare än väntat

Igår ringde min bonus mamma och tyckte jag skulle komma och vara med på en lättare hoppträning. Låga hinder och mycket markbommar. Sagt och gjort så for jag dit och trots att jag och Walle inte har hoppat sen januari så gick det riktigt bra.

Jag har ett stort problem när jag hoppar vilket är att jag ska vara och peta och trycka hela tiden. Jag låter aldrig hästen tänka själv. Walle som har hoppat höga hinder i sina dagar har dock ingen grund. När jag har tränat för tidigare tränare så har dom båda sagt att det märks att han kan och har hoppat men saknar grunderna för det enkla. Tex ett hinder på 50 cm och han är en meter över..

Walle blir väldigt explosiv i början av alla hoppträningar. Han tycker det är super roligt och ska gärna bralla, skutta, sparka o ha sin egen show. Självklart så försöker jag jobba bort det emellan övningarna då jag inte tycker det är något som ska berömmas. Men ser det självklart som något positivt att han tycker det är roligt.
Så för hoppningsvis blir det hoppträning igen under veckan. Då ska jag också se till att få låna någons hoppsadel kan inte direkt påstå att det är optimalt att hoppa i en dressyrsadel.

Kroppen sviker återigen

I måndags vaknade jag av att min förkylning som jag hade fått vara fri från under helgen hade kommit tillbaka. Bitter som jag blir så for jag på jobbet och tänkte som vanligt att det borde gå över. Inte stanna hemma och tycka synd om sig själv för då blir det ibland bara värre.
Under lunchen åt jag och Kim (min sambo) rester från helgen och ca 20 minuter efter att jag har fått i mig lunchen spyr jag upp den. Kim kommer hem ca 30 minuter senare han med och vi båda kräks ikapp.. Matförgiftning..

Vilket gjorde att min ridning på måndagen inte blev av. Tisdag tog jag ett ganska lätt pass på banan i ca 30 minuter då jag fortfarande var ganska seg efter måndagen. Men han var fin och väldigt lyhörd.

Jag blir så less på det här att aldrig få vara frisk. Precis när man mår som bäst så kommer en förkylning och vill aldrig försvinna.

Planen framöver är att lägga in ett pass med bommar och gymnastik hoppning. När vi sedan är starkare och har bättre kondition så blir det rena hopp pass som kommer att ske. Jag är taggad! :)

Insikt

När man har haft hästar i sitt liv sen 6 års ålder så är man väldigt inbiten i hur man ska göra och hur allt ska vara. Man gör allt på rutin och jag skulle kunna säga att jag i alla fall är så pass inbiten i hur man alltid har gjort att det är svårt att se när det behövs göra en förändring.

Jag kom till en insikt igår och har väl egentligen funderat väldigt länge kring det här problemet och läst andras bloggar som har hästar med liknande problem. Det jag pratar om är att ha en häst som inte riktigt går att rida ut på ordentligt.

Jag har ALLTID med vilken häst jag än har ridit stått vid att man inte behöver en bana eller ridhus för att träna sin häst. Man ska kunna arbeta sina hästar på ett bra sätt ute och hästen ska kunna slappna av. Visst att dom kan spänna till för en sten eller så men att det är bara att mana på och fortsätta. Det är lättövertalade hästar.

Jag har varit så jäkla tjurig med Walle. Han är helt två olika individer på banan och ute i skogen. Det går inte ens att jämföra. Han är så rädd och spänd när man rider ensam att för mig känns det som att det tar mer skada än ger ett resultat. Han har självklart sina dagar då han är mer avslappnad och det går att rida honom ganska lösgjord både i alla gångarter. MEN är vi ute en timma så kanske det är 20 minuter max 30 som han är avslappnad och lösgjord. Och det är inte sista 20-30 min utan det är totalt genom hela passet. Alltså är han väldigt spänd och tycker det är jobbigt. Stannar gärna, kastar sig hemåt och backar när han inte vill gå förbi något som håller på att äta upp honom.  Så här var det igår det var en av dom sämre gångerna vi har varit ute sen jag köpte honom faktiskt. Avslutade på banan bara för att vilja ha honom loss och lugn så jag tog en galopp i varje varv och fick det resultat jag var ute efter.

Så då slog det mig att jag kanske måste ändra åsikt och förstå att alla hästar trivs inte med att ridas ut. Speciellt ensam. Har funderat om varannan dags principen är något att fundera på. Att vi jobbar på banan ena dagen och joggar lugnt dagen efter i skogen där vi inte lägger så mycket press utan bara skrittar och har vi sällskap kan man jobba på ett annat sätt. Plus att har han en bra dag så kan man jobba honom i alla gångarter den dagen ute. Men som jag säger att det känns inte okej när han är så spänd och tycker verkligen inte att det är roligt vissa dagar. Jag vill verkligen inte sluta rida ut då jag inte tycker att en häst alltid ska gå på banan. Men när man har en häst som inte alls är trygg i den situationen vissa dagar så är banan ett bättre alternativ.

Vi jobbar på

Walle och jag jobbar på och vi har verkligen kommit igång med en bra start. Vi kör just nu varannan dag med ridning och vila. Mycket för att jag har varit jätte förkyld sen jag flyttade honom och har haft något som satt sig på luftvägarna och jag har inte haft orken att vare sig träna mig själv eller Walle ordentligt. Så vi har som sagt kört med varannan dag och varannan gång uteritt/banan.

Vilket har fungerat riktigt bra. Han är väldigt spänd ute när man rider själv, vilket inte är något nytt.
Men på banan är han en dröm. Vi jobbar fortfarande med samma jobb som tidigare. Grundarbete som ska bygga och stärka oss. Efter förra passet på banan så kände jag "Jo men kanske en start innan säsongs uppehållet." Nu är det inte så att jag strävar efter det. Men ser det positivt att jag får en sån känsla.

Första passet

Igår tog jag ut Walle på våran första tur i det nya stallet. Tog in honom i stallet där han fick gå in i boxen en stund. Stod lugnt och stilla trots att han var ensam. Plockade fram all utrustning och tog ut honom i gången. Vi pysslade på och under tiden vi va där kom två av dom andra hästarna in från betet och trots det och en massa spring av fler människor så stod han helt lugnt och stilla.

Valde att skritta till ridskolan och rida på utebanan. Han var ganska spänd för alla nya hus, ljud men promenerade på ändå. Väl inne på banan var min plan "övergångar, lång och låg, stretcha ut"

Så jag började i skritt med att rida väldigt många och tydliga halvhalter, halter och bakdelsvändningar. I traven kändes han toppen redan från start. Jobbade han väldigt låg i formen just för att komma igenom i hela kroppen i övergångarna så att vi inte hamnar i dragläget.
Red lätt länge och gjorde stora och små volter där jag satte in skritt övergångar på olika ställen i volterna och på spåret. Var väldigt noggrann med att övergången till trav skulle vara mjuk - balanserad - och framförallt direkt. Han var riktigt mjuk och fin.

Två hästar red förbi banan och då blev han spänd och ville inte fokusera. Det han gör då är att direkt du lägger om skänkeln eller ber om något så börjar han galoppera. Det jag valde att göra då var att gå in på diagonalerna. Rida lätt och jobba honom i bananöppna. På så sätt få honom mer undan skänkeln och få honom att fokusera på mig än att stressa upp sig för små saker. Positivt resultat! Det är nog första gången han var så "lätt" övertalad att släppa sina tankar och fokusera på matte i sadeln.
Efter detta kunde jag sitta ner i igen utan problem. Hade en väldigt fin takt och känsla under hela passet.

Galopparbetet blev lite av och på till en början. Fina fattningar och sen från ingenstans kom det några bocksprång. Försökte tänka ett steg längre och tryckte på honom lite mer och red runda kortsidor och raka långsidor. Jag ville inte ha mer energi bara längre kliv genom kroppen och formen fortfarande lång och låg. Tog ett enkelt byte när vi skulle byta varv och det var klockrent. Spände inte upp utan kom bra i handen och skrittade genom fint och bara flöt in i den nya galoppen.

Så här kommer min plan se ut framöver. Mjuka rörelser och få honom ännu mera loss i sidorna. Ska bli kul att visa honom på träning framöver så man får höra om man har tänkt rätt eller måste tänka om.

Flytten är klar och vi stor trivs

Under tisdagskvällen flyttade jag och Walle till det nya stallet. Det blev senare än tänkt då jag ville ha honom skodd först och eftersom min hovslagare inte åker ut för endast en häst så väntade jag tills dom andra hästarna skulle skos.

Walle fick stå inne i stallet ca två timmar medans jag fixade hagen, fyllde vatten och jobbade på med allt runt om kring. Han var jätte lugn och rullade direkt han kom in i boxen. När jag släppte ut honom tog han en galopprunda och gnäggade några gånger sen stod han och åt utan några som helst tecken på stress.

Åkte dit tidigt på morgonen igår bara för att se hur han hade det. Han stod och åt och dom andra hästarna stod så nära Walles hage som möjligt. Han hade vandrat lite under natten men det är väl helt normalt första natten på ett nytt ställe.

Saknaden efter alla sysslor i stallet har varit stora så efter att Walle hade fått gå till hagen så ställde jag mig och fixa med nytt spån, fixade med foderhörnan och jag skrattar när jag tänker på det. Jag kom på mig själv flera gånger med att stå och ha ett jätte leende på läpparna. :)