Med Oscar så har vi börjat rida lite mer med kandar här hemma, vilket går lysande. I söndags så gjorde vi både byten, skolorna i galopp och trampade lite lätt i slutet. Ett pass på hästryggen utan ett enda strul och allt bara flöt på. Ett pass man lever på väldigt länge!
Bavvan är lite satt åt sidan. Hon får kärlek och mys varje dag, men hon är den som jag inte hinner rida så ofta som jag vill. Så just nu går hon 3 dagar i veckan ungefär. Men hon verkar då vara lycklig, skuttar och bockar i hagen med glimten i ögonen. Ligger och solar på dagarna. Ja njuter av livet helt enkelt.
Hon kommer att få mycket mer tid av mig då Oscar har åkt. Hur mycket jag än kommer att sakna honom, så kommer det bli skönt att bara ha 2 hästar att hålla igång, det tar på om jag säger så.
Men fortfarande roligt och lärorikt att rida olika hästar flera gånger om dagen.
Walle min lilla vackra Walle.. han är så bra på alla sätt och vis. Men det är en svår häst. En utmaning är det han är. Jag tror att han inte är van den hantering som jag ger. Jag vill att mina hästar ska kunna stå lösa i gången medan man gör i ordning dom om man vill. Dom ska förstå att placerar jag dom på ett ställe betyder det att dom ska stå där. Vilket Bavvan och Oscar är två bevis för. Men Walle han fattar noll. Han står still i 2 sekunder sen tvär vänder han och springer in i boxen. Han går gärna framåt så man måste backa honom till samma punkt igen och igen. Han har lätt för att stressa upp sig, men lika lätt för att lugna ner sig igen.
Under dem här 6 veckorna som han har stått hos mig så har all hantering gått så mycket bättre. Allt som jag skrev om nu var super svårt för honom att förstå men anpassade sig riktigt bra och han var under hela helgen ett ljus. Ridningen likaså. Han blir lätt spänd och man måste jobba honom hela tiden för att han ska använda hjärnan och inte tänka på något annat eller "se" något annat. Så banan öppna är grejen!
Hur mycket han är spänd under en ridtur är från dag till dag och allt beroende på väder. Men som sagt allt har börjat bli så bra och under helgen så fick man verkligen känna vad han kan och hur fin den här hästen verkligen är. Det går framåt.. tills idag...
Idag tog vi 2 steg bakåt men innan turen var slut tog vi ett steg framåt igen.
Han vilade måndag och tisdag då jag jobbar både i stan och sen direkt på ridskolan. Jag brukar hinna rida honom en kortare tur dessa dagar men inte denna vecka. Så idag var han SPÄND men som vanligt jobbar vi bort det fort och han skärpte sig fort. Men så plötsligt från ingenstans så tvär stannar han för en stor fläck på marken (grusvägen som tinat fram i mörkret).. han vill slänga sig och börjar ta fart, vilket jag då tar i honom och väljer att backa honom själv så att han inte ska få bestämma. Detta gjorde att han inte var beredd ville säga ifrån och komma undan så han backar mot snödrivan. Helt plötsligt så ligger vi bredvid varandra på vägen. Han har alltså stregrat över... Det var inte så att jag kände att att han stegra i försvar, och tro mig efter Oscars uppvisande hela hösten/vintern så vet jag hur det känns när dom gör det medvetet.
Jag kliver upp lugnt, Walle lika så. Han skakar av sig, frustar lite och jag klappar honom lugnt.
Ser då ett hål bredvid honom där han har gått ned i djupsnön med ena benet. Så jag gissar på att han sjönk ned och inte fick något fäste, tappade balansen och for över istället för att vända som han hade tänkt göra.
Vi gick en stund jag spring lite med honom för att se så att allt såg okej ut. Sen hoppade jag upp och red klart rundan. Direkt jag hoppade upp på honom och tog tyglarna var det som att han fick sig en tanke ställare för efter det där så var har hur fin som helst. Så fin att jag kunde sitta ned riktigt bra för första gången sen han kom :)
Stretchade honom och linimenterade innan jag ställde in honom.
Därefter blev det en trav runda med Oscar och Bavvan. Bavvan gick som handhäst och det var så härligt att avsluta kvällen med 2 hästar som var så lyckliga och en matte som bara satt och log i sadeln medan dom travade på bredvid varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar