Söndag kom 2 pållar som ska hyras in här. Ett sto och en valack. Valacken är över 20 år och världens mysigaste. Han påminner jätte mycket om Jossan och på måndag morgon då jag skulle släppa ut dom för första gången så gjorde han att jag smälte. Kan låta jätte töntigt, men Jossan pratade ALLTID när man kom till hagen, boxen eller öppnade stalldörren. Vare sig du hade mat eller inte så fick man alltid ett välkomnande av henne. Hinner bara öppna dörren på morgonen och får ett härligt gnäggande av han som står i Jossans box. Kan man göra mer än att le? På kvällarna är han mer intresserad av att få bli kliad och pussad på än att äta, men när man släcker ned och börjar gå ut börjar han äta. Aa han har gått rakt in i hjärtat på mig. Stoet är jätte trevlig, väldigt vackert huvud och är lite som bavvan i humör, så en personlighet. Det gillas alltid. Hästar ska ha personlighet som ingen annan har, inte lika roligt annars.
Red bavvan igår som var det bästa på länge! Satt bara och skrattade, hon visar så tydligt att hon tycker det är roligt när man rider henne, hon visade iaf igår att hon hade saknat mig på hennes rygg. Hon var så laddad men ändå arbetsvillig. Ett jätte roligt pass med samling, känslighet och bara en sån härlig kemi mellan häst och ryttare. Mumma säger jag bara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar