Försäkringar

Under denna sommar har det känts som att man inte har gjort något annat än att prata med försäkringsbolag och skriva på papper, skicka in, få nya göra om samma sak. Ja ni förstår nog vars jag vill komma.

Jag är väldigt dum i mina beslut vissa gånger och ibland önskar jag att min bekvämlighet kunna springa iväg och bara ta tag i vissa saker istället för att skjuta upp det.
Som ett exempel, Bavvan och Oscar hamna i samma hage en dag i vintras. Det blev tråkigt slut då båda hästarna blev sparkade rejält av varandra, täcken gick sönder, mycket blod och Bavvan blev sjuk.
Jag fick ta ut veterinären för att Bavvan fick lymfangit(ursäkta stavningen) i princip bara nån timma efter bråket med Oscar. Vi fick göra ett ordentligt såromslag och hon hade otroligt många sår som skulle hållas koll på och sen skulle hon få medicin sprutat i halsen i 5 dagar.
Jag är otroligt glad att hon blev frisk och att det inte blev någon hälta eller så.
Jag får räkningen av veterinären 3200 kr.

Då hade jag ett alternativ, skicka in en massa papper till försäkringsbolaget för att få ersättning. Jag har då en självrisk på 2800 vilket betyder att 400 kr hade jag fått av försäkringsbolaget.
400 kr är ändå nånting, men jag orkade inte skriva ut papper, skriva på och skicka in för att sedan få in 400 kr på mitt konto. Jag var för bekväm..

När Jossan åkte in för röntgen då veterinären trodde hon hade en spricka i hovleden och vi innan röntgen hittar en hovböld på veterinär kliniken. Så fick jag flera räkningar både från ATG och distriktveterinären. Detta fick jag ersättning för efter att min självrisk var betald. Varför gjorde jag det denna gång jo för att det handlade om större summa pengar.
Hon fick sedan akut fång, jour veterinär ringdes ut på en söndagnatt. Sedan blev det ett besök till som var dagen det beslutades om att få somna in...
Dessa räkningar kom sent, och när dom väl kom till brevlådan skicades dom direkt till försäkringsbolaget i väntan på ersättning. Får ett brev och ser på mitt konto att jag fått en liten summa pengar av bolaget. Det fattades dock 2500 kr..
Så jag läser lappen. Dom ger inte ersättning för: resa för veterinär, jour pengen, medicin, och inte heller såklart min rörliga självrisk..
Vilket då betydde att den summan pengar jag fick blev väldigt liten.
Så jag ringde upp och kollade varför. Då får jag veta, Jossan hade en vanlig försäkring med liv och vård summa. Men inte PLUS. En tillägsförsäkring som täcker ALLT. MEN jag hade den på Bavaria tydligen.

Här fick jag lära mig den hårda vägen, bita mig själv i arslet och tänka skyll dig själv din bekväma jäkel.
Jag fick betala denna månad en veterinär räkning på 4000 kr vilket är nästan 1/3 av min lön. Så nä nu är det slut på att vara bekväm och inte läsa eller ta reda på vad man egenltigen betalar för varje månad.
Slut för mig! Hej

Finaste tjejerna!

Dålig hästägare

Denna vecka som gått känner jag mig som en sämre hästägare. Det hra varit hur mycket som helst på jobbet och saker som måste hinnas med och göras efter arbetstid att motionering av hästarna har varit sådär. Men jag har gett dom kärlek varje dag så dom verkar då nöjda och glada på kvällarna efter lite pyssel och mutnings godis.

Så jag återkommer senare idag då jag har motionerat mina monster och har lagt upp en planering för den kommande veckan och lite andra saker som det är lika bra att man berättar än att det ska bli något prat om saker som inte är sanna!

Sätta upp mål

Något jag aldrig har gjort under mina häst år tills för 2 år sen är att sätta upp riktiga mål.

Mitt mål har varit med Oscar att försöka kvala till msvB innan säsongen är över.
Jag har någonstans börjat inse att det kanske inte går. Men är jag besviken över detta? Nej tvärt om.
För mig handlar allting om att vara i ett samspel med hästen, att ha roligt och inte ha för höga krav på sig själv. Vilket jag i många år har haft. Jag rider och tränar och tävlar för min egenskull, jag älskar utmaningar trots dom jobbiga motgångarna så älskar jag känslan av att utvecklas tillsammans med hästen och bara växa mer och mer.

Efter tävlingen i lördags så var jag besviken. Inte på O utan på mig själv. Jag KAN ju det där, hur svårt ska det vara att ta fram det och visa alla andra. Men jag glömmer också bort, att det kan inte gå hur fort som helst för oss. Jag har aldrig någonsin tävlat dessa klasser, jag har aldrig ridit på detta sätt. Jag har aldrig lärt mig göra galoppombyten, utan har suttit på hästar du bara behöver ställa om så gör dom gärna ett byte. Jag har aldrig fått piffa och puffa, jag har aldrig fått känna mig som (skratta om ni vill) Men kungen på sin vita springare. Jag har fått uppleva ALLT detta från Januari i år. Vi har gjort nu 16 starter tillsamamas med 7 placeringar och jag kan inte vara mer än nöjd. Så nu har jag börjat känna mer att vi ska träna och träna under vintern just för att få till det där finliret och till nästa säsong kvala till medelsvårB. Jag tror på oss,´och en sak är säkert det sitter inte i hästen, det sitter i piloten. Oscar må vara välutbildad men, han är ingen häst som gör jobbet. Jag måste verkligen göra varje detalj rätt för att det ska hända något. Han kräver ridning!

Nä dags att sova! natti

25 September

Det har gått många dagar sen sist och jag ska nu försöka åter berätta vad som händer och har hänt kring mig och mitt liv.

Jag har tränat och verkligen lagt manken till med Oscars träning och veckor ridning. Vi var iväg och tävlade i Kågedalen under helgen, men som jag nu i efterhand känner att vi borde ha skippat.
Jag hade legat hemma sjuk i 2 dagar och mådde ingevidare när jag for. Men för ännu mera rutin så åkte jag ändå och detta blev första gången vi åker från en tävling utan en placering.
Allt satt i mig denna gång, jag störde honom i La och gav han inte allt jag som han behövde i medelsvår. Ingen godkänd ritt i någon av klasserna vilket är väldigt ovanligt för mig och Oscar spec i LA. Men men det behöver och ska inte alltid gå bra. Man lär sig av sina missar och misstag.

Har under veckorna som gått inte riktigt vetat vad jag ska skriva om, det finns mycket att berätta men vissa saker vill jag inte gå ut med förrän jag vet att det börjar hända på riktigt.
Och med det sagt, kan jag berätta att besiktning av Oscar är bokad. När säger jag inte, det får bli en överraskning. Men otroligt spännande känns det. Han är hästen för mig, och jag vill verkligen ge oss en chans och ser hur långt vi kan ta oss. Vi har ridit in oss och vi känner varandra så väl och att hitta en sån här häst igen med den utbildningen han har så känns det verkligen som att jag lever för en sak "man lever bara en gång". Detta är liksom mitt sista ryck. Vill tävla nån säsong till, kvala till högre nivåer. Satsa! Och sen börja starta en familj med min Simon, för att sedan ta en paus och sen komma igång igen, med en häst som man känner, en häst som man har kommit långt på och som inte är för gammal för att köra igång. Så jag har en plan! Och den planen känns oerhört bra!

Kanske ganska sjukt att man har en plan som 22 bast. Men så känner jag, jag längtar efter att starta en riktig familj, men jag vill inte ge upp detta med tävling och träning än. Jag är inte redo för en paus!

Bavvan har jag planer med också. En av hennes medryttare ska börja trappa ned med hästeriet, vilket gör att jag kommer rida henne ännu mer. Vilket är både roligt och tråkigt, tråkigt att hon ska trappa ned och roligt att jag har planer för stumpan.

Hon kommer att ridas mer av mig och vi kommer att hoppa. Ska verkligen försöka varje vecka! För jag vill få mer rutin i hoppning och känna att jag kan hjälpa andra hästar/ponnyer och elever med båda grenar.

Ponnyn som var hos mig under 5 veckor för utbildning och tillridning åkte tillbaka till ridskolan där hon har gjort succe! Vilket glädjer mig så oerhört! Än så länge har hon skött sig exemplariskt och jag kan inte vara mer stolt över lilla hjärtat och hennes omvandling. Så det känns verkligen som att detta är något jag kan hålla på med! Så sommaren 2013 den kommer bli awesome!

Zimone 1989-2012

Idag fick jag veta att en av dom finaste jag har fått äran att jobba med har fått somna in.
Zimone var en äldre dam som jag började rida sensommaren 2008. Hon var otroligt utbildad och det var hon som fick mig att börja bli mer dressyrintresserad. Hon var svår till en början, med mycket power och svårt att ta halvhalter. Hon hoppade som en gud med VÄLDIGT mycket fart och tvekade aldrig.
Hon var så otroligt mysig och trevlig dam som gav mig mycket rutin och min start på dressyrsatsningen. Hon är även mamma till en av dom ston som har tävlat i dem högre klasserna i umeå.
Zimone hade som alla dem flesta ston sin egna personlighet som gjorde att hon stod ut. Tex vissa dagar skulle hon inte bli hämtad i hagen, hon "lekte" och älskade att springa och bocka i hagen. Hon kunde absolut inte skritta på hemvägen och galopperade man hemåt så ville hon gärna fortsätta än att sakta av. En otroligt glad tjej!

Red henne 1 år innan jag köpte Bavvan. Tänker på hennes ägare idag, och jag kommer alltid vara evigt tacksam över det året jag fick med Zimone. Så tack V och tack Zimone. Vila i frid nu hjärtat!

Jag och Zimone på vår första tävling

Nya rutiner

Har den senaste veckan ändrat på rutiner kring mig själv. Har börjat med spinning varje söndag och core på måndagar. Perfekt träning enligt mig, då jag absolut inte vill bli större runt armarna eller mer byggd på överkroppen. Har slutat sitta vid datorn direkt man kommer hem från jobbet, vilket jag alltid gjorde förr. Vilket då resulterade i att man fastnade och gick ut senare till stallet = kommer in sent och sover färre timmar.

Har nu börjat att komma hem, äta, stöka undan lite inne som tex tvätta, städa eller bara plcka undan lite.
Göra stallet, det vill säga mocka och fixa mat. Sen efter det, motionera mig själv/hunden eller göra något mer på gården/huset som man vet borde göras. Sen rider jag och allt detta hinner jag och är inne mellan halv 9 och halv 10 på kvällarna. Sen vet jag att det kommer kvällar då jag blir senare. Men jag trivs verkligen med denna nya rutin. Att sitta vid datorn en stund innan man går och lägger sig istället. Om ens det, vissa dagar orkar jag inte ens titta på denna skärm. SKÖNT!

Har varit mycket piggare på jobbet denna vecka då jag fått mellan 7-7½ timmar varje natt istället för 5-6 timmar.

Så nu blev detta väldigt snabbt skrivet, tvätten är igång, middagen är fixad och huset är damsugat, nu är det stallets tur :) och ett härligt pass på Oscar väntar :)

Lycka

Det har gått några dagar, där varje dag har bjudit på goa stunder.

Söndag kom 2 pållar som ska hyras in här. Ett sto och en valack. Valacken är över 20 år och världens mysigaste. Han påminner jätte mycket om Jossan och på måndag morgon då jag skulle släppa ut dom för första gången så gjorde han att jag smälte. Kan låta jätte töntigt, men Jossan pratade ALLTID när man kom till hagen, boxen eller öppnade stalldörren. Vare sig du hade mat eller inte så fick man alltid ett välkomnande av henne. Hinner bara öppna dörren på morgonen och får ett härligt gnäggande av han som står i Jossans box. Kan man göra mer än att le? På kvällarna är han mer intresserad av att få bli kliad och pussad på än att äta, men när man släcker ned och börjar gå ut börjar han äta. Aa han har gått rakt in i hjärtat på mig. Stoet är jätte trevlig, väldigt vackert huvud och är lite som bavvan i humör, så en personlighet. Det gillas alltid. Hästar ska ha personlighet som ingen annan har, inte lika roligt annars.

Red bavvan igår som var det bästa på länge! Satt bara och skrattade, hon visar så tydligt att hon tycker det är roligt när man rider henne, hon visade iaf igår att hon hade saknat mig på hennes rygg. Hon var så laddad men ändå arbetsvillig. Ett jätte roligt pass med samling, känslighet och bara en sån härlig kemi mellan häst och ryttare. Mumma säger jag bara!

I feel the energi

Lite mer blogg gnista har jag fått. Vilket känns super roligt. Igår red jag Oscar ett lite kortare pass, han var så fin och mjuk framför allt. Under gårdagen sattes ventilationen in och nu är stallet klart! Det kommer mer bilder på hagar och hela stallet senare. Så under gårkvällen åkte vi till simons mamma och pappa för att äta god middag och fira att vi var klara med bygget. Jag körde så jag fick inte smaka på dom goda drinkarna men det spelade ingenroll då man hade så bra sällskap och god mat :)

Mina svärföräldrar är så bra alltså. Dom stället upp i vått och torrt och är alltid så glada och vill vårat bästa hela tiden. Jag kunde nog inte ha fått det bättre.
En liten rolig sak var att Simons pappa tyckte vi skulle fixa ett potatisland till nästa år och simon svarade ja men vi kan ju ha det där vinterhagarna var förra året. Jag tittade på honom med en rolig min och han sa:
"Nä just det, där ska det bli ridbana!" Stackars simon!
Fast jag vet att om vi hade gjort ett potatisland eller så, så hade det varit jag som varit tvungen att ta hand om det. Då simon har lätt att vilja ha saker, men tappar fort intresset.

Idag blir det att åka till höstmarknaden här i byn, sen får vi se vad klockan blir är lite halvsugen på att hoppa med Oscar idag! Men som sagt får se om tiden finns annars rider jag bara ut som vanligt idag :)
Mina hyresgäster kommer idag också, en super trevligt tjej med sina 2 hästar. Ska bli kul med lite sällskap.

Det var allt för mig just nu, vi hörs!

Klappat och klart

Vilken resa det har varit. Det är helt sjukt egentligen! Vi började med en stor maskinhall som inte hade någonting förutom en betongplatta och en liten del av höloftet. Vi visste inte hur det skulle bli, vilka motgångar vi skulle stöta på vad allt skulle kosta. Men med all hjälp från Simons pappa, farfar och min pappa och min bror så kunde det inte ha gått bättre. Jag är så lyckligt lottad över att ha så underbara människor i min närhet som vill hjälpa oss, men mest mig att få hålla på med min livstil till det yttersta.

 

The clock is ticking

Ja hörrni, tiden går och mycket har hänt. Hippotävlingen förra helgen fick jag ställa in då jag inte hade någon bil som ville dra mitt släp. Men det nu är det fixat och nu kan vi åka vars vi vill.

Den första september var vi med i weekend läsningen i vk. Hela 3 sidor och ett supert fint repotage. Blev uppringd i slutet på juni att dom hade hört talas om mig och den vita springaren och att dom ville komma och skriva om oss. Jag kunde först inte tro dom, tänkte att det kanske var ett skämt någon skulle lura mig, men när dom väl var här så förstod jag att det var på riktigt. Oscar skötte sig exemplariskt och var så där mysig som han har varit ända sen jag hämtade honom i övik. Visar med mycket gos och följer mig med blicken vars jag än går att han vill va med mig och bli kliad.

Reoptaget var så fint, det var verkligen pricken över iet . Dom fick till det så bra, och det beskriver oss så bra!
Jag fick torka tårar när jag läste det första gången och när jag kom till klubbens teorisal hade man satt upp det på anslagstavlan, vilket gjorde mig varm i hjärtat!

Träningen med Oscar går riktigt jäkla bra! Kan som inte säga mer än att nu börjar vi ha bra ridning redan från start av träningen.
Har börjat hålla dressyrsatsning på klubben varannan fredag och igår var första. Det var super kul och barnen var nöjda trots att nån enstaka blev ledsen då det inte gick som dom ville. Men försökte förklara för dom att dom har för stor press på sig själva och det är super svårt att kunna allting på en gång. En sak i taget.

Förändring

En ny design på bloggen, kändes som att det behövdes. Älskar bildens som header, är tagen av Matilda Nordström. Klicka på hennes namn så kommer ni till hennes blogg.

Har funderat mycket på det här med bloggandet. Det är oerhört roligt när man har tid att skriva av sig om allt och ibland vill man skriva av sig om livet rent allmänt. Men det känns som att denna blogg skulle egentligen vara en ren hästblogg, men a vi får se om jag börjar lägga ut lite inlägg om livet i allmänhet.
Vet inte vad ni som läser tycker men.

Har sett att trots att man inte uppdaterar så har man ändå minst 70 sidovisningar per dag. Vilket jag tycker är mycket då jag trodde att det kanske bara var 10 stycken som läste bloggen och av dom är 8 vänner till mig.

Kommer med ett till inlägg där ni får höra lite om av som har hänt den senaste tiden.