Dålig start på veckan

Igår som va en så bra dag med årets första tävling. Oscars första tävling någonsin och då tänkte man ju att detta kommer bli en bra start på veckan.
MEN under dagen på jobbet ringde Simon och berättade att hästarna har bråkat och att Oscar och Bavvan va blodiga. Jag som är 4,5 mil hemifrån får litte lätt panik men försökte hålla ihop de. Ringde upp min vän och granne Mia som jag visste va ledig, plus att hon fyllde år idag. Så jag frågade om hon kunde gå till oss och ta in hästarna för att kolla dom och tvätta av dom.

De som hade hänt va alltså att antingen bavvan eller oscar har haft sönder hagen. På de sättet så har dom tagit in sig till varandra. Bavvan som inte är förtjust i nya hästar i hagen och är hög i rang plus att oscar är kille och älskar tjejer så blev de väll ingen bra kombination. Sen ville dom väll göra upp lite om  vem som bestämmer på gården.

När Mia ringer och berättar att Oscar har 9 sår, ett lite djupare nedanför knäleden. Hon kunde bara se att dom andra va ytliga. Då kände jag att nä, jag ska hem. Så min snälla kollega kör hem mig. Väl hemma möter jag en glad oscar i gången som är gosig och pigg. Lite stel i baken men vem skulle inte bli de om man fick såna smällar. Ringde runt för råd och gick på min egna känsla, så jag tog ut honom i hagen och gav hästarna en massa massa hö.

Bavvans tur. Hon va väldigt blodig på vänster bak. Hade inte lika många sår men hennes va "värre" lite djupare och lite fler på samma ben och samma "yta". Hon va lite svullen, dock är hon en känslig häst.
Såren va och är inte så djupa så att dom behövs sy, och jag gjorde samma sak här att jag ringde runt och rådfrågade och gick på min egna känsla, vilkte blev att ta ut hon i hagen där de inte är lika skitigt och att hon får röra sig lite så att man stimulerar benet och inte stannar upp de.

Under eftermiddagen så har jag kollat dom och dom har gått runt i hagen och ätit inte varit något spec. Dock när jag skulle gå ut och gå med bavvan nu för ca 1 1½ timma sen så ville hon inte stödja på benet. Tog febern och hon hade fått högre kropps temp, Ida av en ren slump kom förbi och tillsammans gjorde vi beslutet att ringa vet. Vilket jag hade nog gjort ändå. Så nu väntar jag.
Mina stackars hästar!